Råvaror till din vinbryggning
Utrustningen till ett hembryggeri behöver inte vara stor: ett jäskärl på 25 liter, en gummihätta med jäsrör och en hävert ill omtappning och upptappning på flaskor är den nödvändiga utrustningen.
Med denna utrustning och en färdig vinsats är det inte särskilt svårt att börja brygga sitt första vin. Utöver detta finns en del andra nyttiga hjälpmedel och tillbehör.
Tips om deras användning kommer jag att tillfoga, så att Ni själv kan välja ut, vad Ni behöver.
Trädgårdens frukter
Äpplen, päron, plommon, röda och svarta vinbär, rabarber,körsbär, hallon och jordgubbar är dom vanligaste.
Prydnadsbuskar
En del prydnadsbuskar kan också bidra med välsmakande bär som lämpar sig till vin: måbär, berberis, kvittenträd, hägg, mispel, mahonia och blåbär.
På skogsturen
I skogen finns det möjlighet att hitta många olika vilda bär: nypon av olika sorter, slånbär, björnbär, kråkbär, hagtornsbär, krikon, havtorn, revling, hönsbär m fl.
Blommor
Maskrosor, fläderblommor, lindblommor. Rosenblad från doftande rosor ger en mycket pikant vintyp. Det är inte alltid man har tid eller plats till att brygga när råvarorna har skördetid. Dom kan alltid förvaras djupfrysta för senare bruk och gör man saft av dem så tar de mindre plats. Slånbär, vilda nypon och rönnbär skall ha varit frusna (i naturen eller frysboxen) innan dom används till vin.
Efter upptining skall bären ligga och torka en dags tid så att den bittra garvsyran kan försvinna.
Torkad frukt och bär
För att förlänga fruktsäsongen eller som komplement till annan frukt kan man använda torkade nyponskal, slånbär, nypon, blåbär, fläderbär, fläderblommor, körsbär, svarta vinbär, hagtorn, rönnbär, ljusa och mörka russin, fikon, persika, sviskon (katrinplommon), dadlar, bananer och aprikoser m fl.
Saft och juice
Äpplen, päron, plommon, röda och svarta vinbär, rabarber,körsbär, hallon och jordgubbar är dom vanligaste.
Koncentrerad saft
Koncentrerad äpple- och druvsaft är det mest använda. Andra koncentrerade bärsafter är ganska dyrbara och ingår i blandningar i färdiga vinsatser.
Druvsaft spädes ut 1 kg saft till 4 liter vatten. Det motsvarar då till socker och syrainnehåll den naturliga druvsaften. Druvdryck består av druvsaft som är tillsatt citronsyra och färgämne i form av saft, så att det är utspätt ytterligare för att bli billigare. Detta gäller speciellt röda druvdrycker.
Vit druvsaft blir bäst i blandning med en lite syrlig saft då den annars som vin lätt blir fadd. 1 kg koncentrerad äpplesaft spädes med 8-9 liter vatten. Läskkoncentrat är sällan lämpade då de ofta består av socker, citronsyra och fruktaromer och det ger inte mycket fyllighet i ett vin.
Utöver det här nämnda finns det lite mer särpräglade recept på grönsaker, persilja, rovor, potatis och palsternacksvin, samt vin av råg, ris, vete mm. Men det är tveksamt om dessa vintyper faller i svensk smak. De löper också rätt stor risk för mycket stort innehåll av finkelämnen, som bildas av vildjäsning.
Vildjäsning utvecklas lätt vid högt innehåll av stärkelse mm. Därför finns det inte recept med i boken på dessa råvaror. Resultatet är för osäkert.
Färdiga vinsatser3 veckors vin eller snabbvin är vad färdiga vinsatser vanligen kallas. Det finns många olika fabrikat vilka är kompletta och anpassade med tillsatser. Följer man bruksanvisningen är det inte mycket att tänka på. Några fabrikat innehåller dock för lite saft, säkert av kostnadsskäl.
Speciellt röd- och starkviner kan gott förbättras genom att tillsätta lite extra saft. Ersätter man 1 kg socker med 1 kg druvsaft så blir vinet något fylligare.
Kom ihåg att minska citronsyran med 20-30 gram. Jäsningstiden blir kanske en vecka längre men det är värt att vänta på.
Vatten
Vatten för vinbryggning skall vara friskt, syrehaltigt och rent. Finns det missfärgningar och järn i vattnet så skall det kokas så att missfärgningen fällerut. Efter kokning och avkylning är det viktigt att vattnet blir syresatt igen genom kraftig omhällning några gånger mellan 2 kärl. Är vattnet syrefattigt blir jäsningen trög eller stannar för tidigt. Klorerat vatten är inte heller bra för jäsningen. Kloret kan filtreras bort genom några matskedar aktivt kol eller också kan man ta bort det genom att tillsätta 1-2 gram vattenfritt fixernatron (natriumtiosulfat). Kloret frigöres och det bildas SO2. Tappa om vattnet så att det syresätts ordentligt. Tar man vatten direkt från kranen är det en god idé att låta det rinna genom några matskedar aktivt kol i ett melittafilter eller en tratt. Då är det friskt och rent (och klorfritt).
Använd aldrig destillerat eller demineraliserat vatten. Det är dött och olämpligt till bryggning.
Socker
Sockermängderna i recepten är baserade på vanligt strösocker. Lös alltid upp sockret till flytande innan det sätts till jäskärlet med saft eller vin. Druvsocker ger en snabbare jäsning men det behövs 10-15% mer än av vanligt strösocker.
Vanligt strösocker kan lätt omvandlas till invertsocker som är snabbjäsande. 1 liter vatten tillsatt 10 gram citronsyra får koka upp, sockret tillsättes under omrörning tills det är helt upplöst. Låt sockerlagen koka svagt utan lock i 10-15 minuter och stäng av värmen. Sockerlagen blir gulaktig, tunna ut den med vatten innan den blir för kall, annars blir den svår att hälla av.
Andra sockerarter som speciellt lämpar sig till starkviner är honung, kandisocker och mörkt farinsocker, men låt dem koka upp i rikligt med vatten innan de sätts till. Starkviner blir lite fylligare och får också lite färg av kandisocker och farinsocker.
Honung är speciellt bra till mjöd (se Efterbehandling av vinet, under rubrik vid smaksättning avsnitt Mjöd).
Leave A Comment